Mensen

Mens, även kallat menstruation, är en blödning från livmodern som kommer ungefär en gång i månaden från det att man kommit in i puberteten och fram till och med menopaus, det vill säga den sista mensen.

Varför får man mens?

Varje månad blir slemhinnan i livmodern tjockare för att kunna ta emot ett befruktat ägg och ge det näring. För att ett ägg ska kunna befruktas krävs det spermier och därför sker det oftast ingen befruktning. När det inte sker någon befruktning behöver livmodern göra sig av med slemhinnan och det gör den genom att dra ihop sig och stöter på så sätt ut slemhinnan som kommer ut som blod, det vill säga du får mens.

Det är vanligt att man i samband med mensen får mensvärk.

När får man mens?

Mensen brukar börja när man är mellan 9-16 år. De flesta får sin första menstruation vid 12-14-års ålder. Om man inte fått sin första mens när man hunnit fylla 16 år är det rekommenderat att man kontaktar en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Den första mensen kallas för menarche.

Menscykelns faser

Menscykeln är perioden mellan första dagen på menstruationen och nästa menstruations första dag. Menscykeln brukar vara mellan 21 – 35 dagar och mensen varar sedan i ca 5 – 7 dagar. Det är dock vanligt att mensen är oregelbunden i början när man precis börjat få mens. Menscykeln brukar delas in i olika faser.

Follikelfas eller follikulärfas

Follikelfasen kallas också för follikulärfasen och är den första delen av menscykeln. Den här fasen kan beskrivas som äggblåsans tillväxtfas och den inleds med att livmoderslemhinnan stöts ut och man får mens. Därefter börjar kroppen förbereda sig för ägglossning och ungefär 5 – 7 dagar in i menscykeln bestäms det vilken äggblåsa som ska bli den som tillslut lossnar, under ägglossningen. Den här fasen pågår i ungefär 14 dagar om man har en menscykel på 28 dagar, men precis som med allt annat i kroppen så varierar det från person till person. I början av fasen är östrogennivåerna låga men ju närmre ägglossning desto högre blir de. Vanliga tecken på att man närmar sig ägglossning är att sexlusten ökar och att brösten blir fylligare.

Ägglossning

Under ägglossning är mängden östrogen i kroppen som allra högst. Östrogenet utlöser stora mängder av hormonet LH och den så kallade LH toppen uppstår och varar i ungefär ett dygn. Ett dygn efter LH-toppen brister äggblåsan som vuxit till sig och ett ägg släpps. Nu kan en eventuell befruktning ske. Själva ägglossningen pågår i upp till två dygn och när ägget till slut fångats upp av äggledaren transporteras det vidare till livmodern. Man brukar säga att risken eller chansen att bli gravid är 2 – 5 dagar före och under ägglossningen eftersom spermier kan leva upp till 5 dagar i kroppen och vänta på ägget. Själva ägget är befruktningsbart i mellan 12 – 24 timmar. Under ägglossning blir flytningarna ofta rikligare, klara och trådiga som lim, allt för att underlätta för potentiella spermier.

Lutealfas

Den tredje och avslutande fasen i menscykeln kallas för lutealfasen och den börjar när ägget har släppts under ägglossning. När ägget har lossnat och äggblåsan fallit ihop bildar den överblivna blåsan gulkroppen, som i sin tur bildar hormonet progesteron. Tillsammans med östrogenet förbereder progesteronet slemhinnan i livmodern för att ett befruktat ägg ska fästa. Runt dag 21, om ingen befruktning har skett, börjar progesteronproduktionen minska och tillslut är progesteronnivåerna så låga att livmoderslemhinnan bryts ner och mensen börjar. Under den här fasen är det vanligt att uppleva PMS eller PMDS. Lider man av hormonell akne är det också under den här fasen det kan förvärras.

Hur ser mens ut?

Mensen kan variera både i konsistens och färg beroende på om det är i början, mitten eller slutet av mensen. Blodet är oftast som rödast de dagar du blöder som mest eftersom det rinner ur kroppen snabbare. På morgonen kan det däremot vara mörkare i färgen eftersom det haft svårare att rinna ur kroppen och därmed hunnit oxiderats (exponerats för luft). Ibland kan mensen till och med vara brun eller nästan svart vilket ofta beror på att det är äldre blod som tagit lång tid på sig att ta sig ut ur kroppen, ofta i början eller slutet av mensen. Det är inte ovanligt att mensen ibland är klumpig i konsistensen. Klumparna kan vara stelnat blod eller delar av slemhinnan.

Hur mycket blöder man?

Det är individuellt men man brukar säga att man blöder ungefär upp till 50 ml, men det kan upplevas som mer eftersom blodet blandas ut med kroppsvätska och slemhinnan från livmodern. Oftast blöder du lite mer i början och mindre de sista dagarna. Vissa personer har väldigt rikliga blödningar utan att det är något som är fel, men det kan vara bra att kontakta en ungdomsmottagning eller vårdcentral om du:

• Blöder i mer än 7 dagar
• Får gå upp på natten för att byta mensskydd.
• Blöder snabbt igenom ditt mensskydd fast du anpassat mensskyddet efter hur rikligt du blöder.

pH-värdet under mensen

I samband med mensen tenderar pH-värdet att stiga och hamna i obalans. Varför då? Jo, under och kring mensen är kroppens östrogenhalt som lägst, vilket gör att den naturliga mjölksyrabakterietillväxten är lägre jämfört med annars. Mjölksyrabakterierna skapar ett surt pH-värde i underlivet, vilket skadliga bakterier och svamp inte trivs i. Även menstruationsvätskan kan bidra till ett ökat vaginalt pH-värde. Det här är en helt naturlig process i underlivet, men tyvärr kan det göra att många kvinnor upplever besvär och obehag i samband med just mensen.

Genom att använda en probiotisk tampong tillför du samma naturliga mjölksyrabakterier som finns i ett friskt kvinnligt underliv och hjälper därmed underlivet att upprätthålla ett balanserat pH-värde under mensen. Läs mer om probiotiska tamponger.

Mellanblödningar eller spotting

Har man mens är det vanligt att man någon gång haft mellanblödningar, också kallade spottings. Mellanblödningar är mindre blödningar som kommer mellan två menstruationer under menscykeln. De kan variera i färg mellan röd, rosa eller brun. För en del kommer mellanblödningarna vid användning av vissa hormonella preventivmedel och är helt ofarligt. Det kan även orsakas av mer allvarliga tillstånd som infektioner, endometrios, myom mm.

Oregelbunden mens

Oregelbunden mens är när mensen inte kommer regelbundet. En försenad eller oregelbunden mens behöver inte betyda att något är fel. För vissa är mensen alltid oregelbunden, för andra är det som en klocka och de vet exakt när den ska komma. Du kan alltid kontakta en ungdomsmottagning eller gynekolog om du har frågor gällande din mens.

Utebliven mens

Mensen kan utebli av olika anledningar. Graviditet kan vara en anledning till att mensen uteblir. För att vara gravid måste du ha fått in spermier i vaginan. När man hamnat i klimakteriet är det vanligt att man blöder mer innan mensen slutar för gott.

Vårt mående och hur vi tar hand om vår kropp har en betydande faktor för att menstruationen ska fungera. Om du inte mår bra kan din menstruationscykel hamn ur balans.

Om din mens uteblir fråga dig själv om du:

• äter för lite
• har undervikt eller övervikt
• tränar för hårt

Sök hjälp

Har du frågor gällande din mens kan du alltid vända dig till en ungdomsmottagning, gynekolog eller 1177. Går du i skolan kan du ta kontakt med skolsköterskan.